Växter på resa

Packningen var det inget fel på. Lite reströtta fick växterna komma ut ur lådan efter 5 dygn. ‘Conte de Brazza’ och ‘Duchesse de Parma’ blir Norrvikenbor.

Att näthandla växter inom EU, behöver inte vara svårare eller ge sämre resultat än att köpa dem via en webbshop i Sverige. De flesta växter klarar att vara nerpackade uppåt en vecka. Även om de ser tilltuffsade ut vid framkomsten hämtar de sig snart. Självklart kan man råka ut för dålig kvalitet men det har inget att göra med, geografiskt sett, varifrån växterna kommer.  Det gäller att slipa på skoltyskan nu när marknaden i Storbritannien blivit så knepig. Man kan också roa sig med Google-översättning…

Nyss landade ett paket från tyska Rühlemann’s med högt åtrådda parmavioler och lite annat. Det är en stor och välsedd firma som säljer krydd- och doftplantor (kraeuter und duftpflanzen). Växterna har rest under fem dagar och är naturligtvis lite ”skrynkliga” efter att ha varit paketerade under så lång tid. Men individuellt insvepta i papper och bäddade i träull gick det ingen större nöd på dem. Fin storlek på plantorna. Nu är alla planterade i vanliga plastkrukor för att få en återhämtningstid.

Äntligen får några parmavioler växa i min trädgård – förmodligen i krukor eftersom de inte har samma tålighet mot kyla som luktvioler. Nu är de mina: Vita ’Conte de Brazza’ (greven av Brazza), och lavendelblå ’Duchesse de Parma’ (hertiginna av Parma). Fint ska det va! Vetenskapligt heter de Viola alba subsp. dehnhardtii och inte Viola odorata, som man ofta ser. Undrar om den vita är tillägnad den franskitalienske greven Pierre Savorgnan de Brazza, som var upptäcktsresande och utforskade stora delar av Centralafrika. Han grundlade Brazzaville, huvustaden i republiken Kongo. Den greven levde i alla fall under en period när parmaviolerna var som mest populära – vid det förra sekelskiftet. Men violen har (har haft) ett annat namn, ’Swanley White’, som många försäljare använder.

’Conte de Brazza’ dateras till 1883. Parmavioler odlades i mängder som snittblommor (Eliza i My Fair Lady sålde ju violbuketter) och inte minst till corsager (bröstbuketter). Den här sorten har längre blomstjälkar än de vanliga luktviolerna så det är betydligt lättare att göra buketter. Med tanke på den starka ”parmadoften” måste man ha gått i ett ständigt doftmoln.

’Duchesse de Parma’ anses ha dykt upp under 1870-talet. Förmodligen kommer namnet från den österrikiska kejsardottern Marie Louise, Napoleon Bonaparte´s andra hustru. Äktenskapet var en politisk fint av Napoleon. När han ganska snart efter giftermålet skickades till Elba lämnade Marie Louise Paris och fick titeln hertiginna av Parma. Hon älskade violer och doften. Hon tubbade munkarna på klostret Annunziata i Florens att göra en violparfym för hennes räkning. Det berättas att violer pryder hennes grav i Wien. Hon blev mer känd som violälskare än som Bonaparte´s hustru. Så kan det gå.

Lyckas med sådd av ramslök

Har du köpt ramslökfrön och sått? Hur gick det? Inte så bra kan jag gissa. De här kluriga fröna är beroende av att sås färska. Den absolut enklaste metoden är att låta fröna bara trilla av plantan för egen maskin. Du kan hjälpa processen genom att vattna vid tidpunkten för fröfallet. Då får fröna bättre jordkontakt. Just nu vissnar ramslöksblommorna i min trädgård men det är ännu en tid kvar innan fröna är mogna. De blir bruna.

Har du ingen egen ramslök att föröka kan du ju plocka frön vid rätt tidpunkt hos någon annan och så direkt i din egen trädgård. Växten sprider sig också med sidolökar så en kombination av frö/lök-förökning är ju sedan mest effektivt. Så uppstår de ljuvliga ramslöksmattorna i naturen. En bra start är annars att köpa ramslöksplantor under våren.


”I humlegårdar påstås den fördriva ogräs, i trädgårdar mullvadar och ur husen råttor, men hittills gjorda undersökningar är ej tillräckliga; säkert är emellertid att om den äts av korna, får mjölken en obehaglig löksmak”.

Carl von Linné om ramslök 1745.

Färgen flyttar in

Husets inre väggar håller på att få färg. De stora sällskapsytorna – matsal, vardags/tv-rum och läsdelen – allt i en vinkel – blir lugnt och ljust grå. Köket, tvättstugan och gästrummet vitt. Sovrummet blått. Har sovit närmare 40 år i ett blått sovrum och kan inte tänka mig något annat. Skönt att maken tycker detsamma. Mitt arbetsrum blir grönt, en mild ton, och makens gult (så har han det nu också). Vi vill ha både lugna områden och mycket färg. Bara vitt är otänkbart. Och det gäller i synnerhet Stockholmsvitt, som åldras så fult i mina ögon. Vitt ska vara vitt! Men en färg är ju aldrig riktigt given förrän man sett hur det infallande ljuset förändrar, och dessutom gör årstidernas gång detsamma.
Köket kommer att bli helt vitt med släta luckor utan några handtag. Få se om man svär om några veckor? Stänkskyddet är dock rött och kommer att bryta av ordentligt.
Men trädgården… där växer ogräs, buskar, gräs och rosor med en väldig fart och jag kan inte göra något förrän buskarna är borta. Det blir ett tungt jobb. Den torra jorden är som betong. Här behövs mycket mull. Men nästa gång jag sätter pennan i bloggen kan jag presentera min skuggrabatt, åtminstone på pappret.

Gurkan som ville flyga

Det var en gång en gurka som hade både propeller och vingar. Men när den skulle pröva sina vingar (vingen) dök någon upp och skar den mitt itu för att se varifrån vingen kom.
Snipp, snapp, snut…

Allt har inte torkat bort…

Klicka på bilderna och läs bildtexterna.