Ulla Hasselmark
Doris går för första gången genom krollskogen, det vildaste området på tomten där krolliljorna står som spön i backen.
Agnes kollar, men håller sig på avstånd. Ser ut att undra: Kan man ha sådana kryp till något?
Nu har jag bott här i ett dygn och varit med om massor av nytt. Blir trött!
Zzzzz… zzzz… zzzzzzzzz…
På midsommarafton åker vi till Ludvika och hämtar hem den här sötnosen. Här är hon drygt 5 veckor gammal, full av nyfikenhet och liv och lika snabb till sömn. Jag har följt två hundar från valp till vuxenliv och det är en fantastisk resa.
Det här är mamma Titti. Och vi vill att valpen ska bli precis som sin Norwichterrier-mamma. Klok, snäll, nyfiken, finurlig (lite tjuvaktig om det finns chans till något gott). Och så himla söt. Titta in i dessa ögon, wow! När allt kommer omkring så är det den vuxna hunden vi ska leva med under lång tid. Och en personlighet som Titti´s är lätt att älska.
Bar open!
Sista natten med gänget! Nä, inte riktigt än. Vår lilla smula till vänster.
Jag ska till husse&matte i Norrköping! Ni vet, ”ränne gate upp å gate ner å glane i skyltfönstra…” . Det går väl att lära sig. Tror på det.
I alla fall bland de bästa. Funkiorna! Står utan att klaga år efter år i samma kruka. Genomlider vintern bakom växthuset med skydd mot för mycket väta. Ganska lätt att hantera sniglar och annat jox. Blir bara vackrare.
Nu reser tomatodlarna i Sverige sina Kenneth-pålar och sätter ut sina Kenneth´s Piennolo. Så småningom hängde de italienska tomatklasarna i svenska hem och njuts tillsammans med julskinka och köttbullar. De kanske till och med håller sig i taken framåt senvintern. Det drar en Kenneth-vind genom landet.
