Smalaxtillandsian, Tillandsia durati, klänger som en bläckfisk runt en gren. Den långa stängel slutar i en liten blåviolett blomma, som doftar starkt. Det ser ut att bli fler. Vattenbad (2 liter) med några droppar Blomstra är enda skötseln.
MEN… Man säger att luftväxten når sin peak vid blomningen. Sedan går det bara utför. Inför döden bjuder de ändå på småplantor, som för livet vidare. Men då är det svårt att förstå att T. durati kan bli meterhög. Blir spännande det här.
Del 3: Inför vintern
Nu är jag ganska säker på hur jag ska hantera mina två fikonplantor. De har åkt ut från glasrummet till trädgården för att vänta in den naturliga lövfällningen påverkad av kyla och mörker. Därefter blir det mörkervistelse i garage. De ”stora” fikonen (som små plommon) plockas av. Bara de ärtstora får vara kvar för att eventuellt ge frukt nästa år. Om de då övergår till att kallas brebas – eftersom de växer på förra årets årets tillväxt vete katten. Det bör vara så. Main kommer på årets tillväxt och mognar framåt sensommar/höst. Tror att jag börjar få kläm på det här nu. Har du andra åsikter – shoot!
Efter en sommar är inte wasabiplantan större än bilden visar. Det blir inte många gram pulver men nog är det krut i det. Det sägs att plantan behöver två år för att producera en skördevärdig rot. Men jag har inga sommarvärme året om och inga porlande vattendrag i min trädgård så det får vara. En kinkig rackare. Men jag har i alla fall provat.
Störbönan ‘Anellino giallo’ (betyder gul ring) överraskade med en hygglig skörd trots att den planterades på tok för sent. Mycket trevlig, god och räkformad böna. Vacker växt och små blå blommor. Blir fler plantor även nästa år. Och tidigare.
Rosettkålen överraskade också – med sin enorma storlek. Knappast försvarbar i min lilla trädgård. Den tar enorm plats men är otroligt vacker och kan gott ersätta en prydnadsbuske. Rosetterna är på gång men utdelningen är inte särskilt stor. Ändå lockande att ha en planta även nästa år.
Del 2: Fortsätter mindre bra
Fikonen faller av. Ett efter ett. Det kanske inte är så konstigt. Förmodligen borde jag ha tagit bort alla fikonanlag. Vem kan begära att en liten stickling ska kunna ge skörd under sin första sommar. Den ska väl först utvecklas till en livskraftig planta. Ändå suger det.
Eller… Har jag vattnat för mycket? För lite? Har temperaturförändringarna varit för stora? Det kan pendla mellan 30 och 15 grader i uterummet för tillfället. Och det händer att jag glömmer att öppna.
Eller… känner fikonen att det är höst och att snart ska bladen falla av. Då är det lika bra att droppa frukterna också. In i vintervilan och hämta krafter för nästa säsong. Så är det kanske.
Del 1: Det börjar bra
Jag har gett mig sjutton på att fikon ska skördas inom en snar framtid. Det ser ut att lyckas. Till vänster ‘Madeleine de deux Saisons’, till höger randiga ‘Panachée’. Engelsmännen kallar den The Tiger, så jag säger väl tigern. Båda köptes som små plantor i våras från tyska Deaflora. Båda har vuxit otroligt snabbt – från 15-centimeterssticklingar till nu över halvmetern. Madeleine har tio fikon på gång och tigern två stycken. De bor i snygga Köpenhamns-krukor från Bergs Potter (25 cm i diameter) och där har jag tänkt att de ska stanna ett tag. Läste någonstans att om man ger dem för mycket utrymme gynnar det bara bladmassan. Men, det kan vara en skröna som så mycket annat i trädgårdsvärlden.
Plantorna står ute i min skyddade, kringbyggda trädgård men flyttar snart in i glasrummet för att mogna. Sedan har jag ett problem att lösa: Om det ska bli fikon även nästa år också behöver plantorna en köldperiod. Glasrummet kommer att hålla 10-15 grader och det är för varmt. Efter skörd tänker jag ha plantorna ute alla frostfria dagar, men om det blir bistert får bilen flytta ut ur garaget för fikonens skull. Där blir det inte många plusgrader. Fikon släpper ju bladen under hösten och därmed behöver inte plantorna ljus.
Det är möjligt att jag inte borde låta dem bära fikon så här tidigt. Men vem kan låta bli? Inte jag i alla fall.
Har dessutom köpt ett sk Bornholmsfikon som planterats i rabatten under mitt skrivrumsfönster. Det får klara vintern intill en hyggligt varm husvägg.
Erkänner att jag inte är någon kunnig fikonodlare – men jag ska bli.
