För första gången i mitt trädgårdsliv tvingas jag välja bort växter. Det går bara inte att åka till plantskolan och komma hem med ett önskat lass, där var och en sedan ska få en plats att växa på. Men jag har redan två pioner och de ska jag kunna knöka in. De är väl valda.
Nummer ett blir luktpionen ‘Paul M. Wild’, som har de tätast fyllda, kardinalröda blombollar jag någonsin sett. Den står på kraftig stjälkar och drattar inte omkull så lätt trots de tunga blommorna. Doftar förstås ljuvligt. Den här namnsorten togs fram 1964 men jag har ännu inte lyckats ta reda på vem Paul M. Wild är/var. Någon som vet?
Jag vill också ha en buskpion, ofta kallad trädpion. Och det blir ljuvliga ‘Mrs. Franklin D. Roosevelt’ från 1932. Hon var en ifrågasatt frispråkig first lady som stred för medborgerliga rättigheter, höll presskonferenser och skrev krönikor i tidningarna. Lustig att hon fick en sådan puffig primadonna uppkallad efter sig. Det finns också en ros med Eleanors namn och den är lika fluffig och drömrosa.
