Dags för refrängen…

Del 3: Inför vintern
Nu är jag ganska säker på hur jag ska hantera mina två fikonplantor. De har åkt ut från glasrummet till trädgården för att vänta in den naturliga lövfällningen påverkad av kyla och mörker. Därefter blir det mörkervistelse i garage. De ”stora” fikonen (som små plommon) plockas av. Bara de ärtstora får vara kvar för att eventuellt ge frukt nästa år. Om de då övergår till att kallas brebas – eftersom de växer på förra årets årets tillväxt vete katten. Det bör vara så. Main kommer på årets tillväxt och mognar framåt sensommar/höst. Tror att jag börjar få kläm på det här nu. Har du andra åsikter – shoot!

Nästa år kanske…

Del 2: Fortsätter mindre bra

Madeleines halvfärdiga fikon. Uppbyggnaden liknar inte något annat. Fikonet har blomman inuti frukten. Mer om detta senare.

Fikonen faller av. Ett efter ett. Det kanske inte är så konstigt. Förmodligen borde jag ha tagit bort alla fikonanlag. Vem kan begära att en liten stickling ska kunna ge skörd under sin första sommar. Den ska väl först utvecklas till en livskraftig planta. Ändå suger det.
Eller… Har jag vattnat för mycket? För lite? Har temperaturförändringarna varit för stora? Det kan pendla mellan 30 och 15 grader i uterummet för tillfället. Och det händer att jag glömmer att öppna.
Eller… känner fikonen att det är höst och att snart ska bladen falla av. Då är det lika bra att droppa frukterna också. In i vintervilan och hämta krafter för nästa säsong. Så är det kanske.

Jag – en grön fikonodlare!

Del 1: Det börjar bra

Jag har gett mig sjutton på att fikon ska skördas inom en snar framtid. Det ser ut att lyckas. Till vänster ‘Madeleine de deux Saisons’, till höger randiga ‘Panachée’. Engelsmännen kallar den The Tiger, så jag säger väl tigern. Båda köptes som små plantor i våras från tyska Deaflora. Båda har vuxit otroligt snabbt – från 15-centimeterssticklingar till nu över halvmetern. Madeleine har tio fikon på gång och tigern två stycken. De bor i snygga Köpenhamns-krukor från Bergs Potter (25 cm i diameter) och där har jag tänkt att de ska stanna ett tag. Läste någonstans att om man ger dem för mycket utrymme gynnar det bara bladmassan. Men, det kan vara en skröna som så mycket annat i trädgårdsvärlden.
Plantorna står ute i min skyddade, kringbyggda trädgård men flyttar snart in i glasrummet för att mogna. Sedan har jag ett problem att lösa: Om det ska bli fikon även nästa år också behöver plantorna en köldperiod. Glasrummet kommer att hålla 10-15 grader och det är för varmt. Efter skörd tänker jag ha plantorna ute alla frostfria dagar, men om det blir bistert får bilen flytta ut ur garaget för fikonens skull. Där blir det inte många plusgrader. Fikon släpper ju bladen under hösten och därmed behöver inte plantorna ljus.
Det är möjligt att jag inte borde låta dem bära fikon så här tidigt. Men vem kan låta bli? Inte jag i alla fall.
Har dessutom köpt ett sk Bornholmsfikon som planterats i rabatten under mitt skrivrumsfönster. Det får klara vintern intill en hyggligt varm husvägg.
Erkänner att jag inte är någon kunnig fikonodlare – men jag ska bli.

Lyckas med sådd av ramslök

Har du köpt ramslökfrön och sått? Hur gick det? Inte så bra kan jag gissa. De här kluriga fröna är beroende av att sås färska. Den absolut enklaste metoden är att låta fröna bara trilla av plantan för egen maskin. Du kan hjälpa processen genom att vattna vid tidpunkten för fröfallet. Då får fröna bättre jordkontakt. Just nu vissnar ramslöksblommorna i min trädgård men det är ännu en tid kvar innan fröna är mogna. De blir bruna.

Har du ingen egen ramslök att föröka kan du ju plocka frön vid rätt tidpunkt hos någon annan och så direkt i din egen trädgård. Växten sprider sig också med sidolökar så en kombination av frö/lök-förökning är ju sedan mest effektivt. Så uppstår de ljuvliga ramslöksmattorna i naturen. En bra start är annars att köpa ramslöksplantor under våren.


”I humlegårdar påstås den fördriva ogräs, i trädgårdar mullvadar och ur husen råttor, men hittills gjorda undersökningar är ej tillräckliga; säkert är emellertid att om den äts av korna, får mjölken en obehaglig löksmak”.

Carl von Linné om ramslök 1745.

Ny favorit

Efter den kalla vårens lankiga inomhussallat från vattenodling är det härligt att få sätta tänderna i en krispig och vacker plocksallat av ekbladstyp, ‘Cerbiatta’. Den säljs bl a i ett urval fröer som Sara Bäckmo gjort för Nelson Garden. Då handlar det om köldtåliga grönsaker. Plantan breder ut sig bara den får plats (eller tar bara för sig) och står plockbar länge. Sår den i omgångar under sommaren och testar köldtåligheten när den tiden kommer.