Gurkan som ville flyga
Grönskan en trappa upp
Efter en lååång skrivvila har en allt starkare längtan efter tangentbordets dova knatter infunnit sig. Men att ge sig på att göra om bloggpresentationen tar hiskligt mycket tid. Jag vill ha det enkelt och lättnavigerat. Är inte nöjd, slipar långsamt vidare.
Odlingarna inomhus pågår för fullt. Nej, jag har inte sått tomaterna än! Har lärt mig mer tålamod och slipper en massa besvär. Tomatfröna jordas i slutet av månaden. Det räcker så bra för mig. Däremot är det mysgott att hämta grönt till middagen. Salladsblandningarna av microgreen-typ (th) tycker jag fungerar bra. Rädisbladen, som just startat (mitten) blir skönt bitiga. Och så riktig sallad (tv) förstås. Så lätt att odla i vatten med hydronäring.
Kan det vara en skymt av våren, som anas där ute?
EN GIRAFFHALS, ELLER?
Nej, en sikkimgurka. Den har sitt ursprung i Himalaya och har fått namn efter den nordvästra indiska staten Sikkim, som i övrigt har stora odlingar av kardemumma och andra kryddor. Gurkan kan bli jättestor, men bör skördas vid en längd av 10-15 cm. Smakar mycket gurka och är god!
TVILLINGPURJO
Det som inte brukar lyckas så bra för mig – rödlök och purjo – har slagit alla rekord i år. Purjon är den största jag någonsin fått. Den är jättetidig och helt utan angrepp eller sjukdomar. Dessutom dök det upp en tvillingpurjo. Två normalstora purjo i en. Har aldrig sett det tidigare. Är det vanligt, ni som vet? Rödlöken är också stor och grann och tidig. Nu ångrar jag att det inte satte fler, men det är så dags.
KENNETH-VINDEN DRAR GENOM LANDET!
Nu reser tomatodlarna i Sverige sina Kenneth-pålar och sätter ut sina Kenneth´s Piennolo. Så småningom hängde de italienska tomatklasarna i svenska hem och njuts tillsammans med julskinka och köttbullar. De kanske till och med håller sig i taken framåt senvintern. Det drar en Kenneth-vind genom landet.
Ulla Hasselmark 