FJÄRILARNA FÅR VÄNDA VID NÄTET TILL MIN KÅLGÅRD

I år har jag med kämpaglöd och makens hjälp tagit upp kampen mot kålens alla fiender. Med kålnät på elrör håller jag dem utanför. Det växer med otrolig fart där inne. Mild och mjäll ‘Red Russian’, vacker grönkål, som passar lika bra i buketterna som i magen. Svartkål med italienska vibbar, rik på vitaminerna A och C och en inneväxt, som alla måste ha. Bladkål, som jag inte riktigt vet om det är den portugisiska eller inte.  Det finns risk för att den spränger duken i min lilla odling, men vi håller emot genom att äta upp den. Bra att rulla … Fortsätt läsa FJÄRILARNA FÅR VÄNDA VID NÄTET TILL MIN KÅLGÅRD

DEN DAGEN VÅREN SPRANG FÖRBI MED SOMMAREN I HÄLARNA

Sillsalladen utanför växthuset går springer från hysterisk vår till lugn sommar. Snart har vinden svept bort den engelska vallmons sista kronblad även om jag motarbetar genom att deddhedda (förlåt, ge mig ett bättre ord!) hela tiden. Rutorna bleknar och aklejorna lämnar. Jag klipper bort blomställningarna på båda dessa så att de inte blir fler. Men ändå lyckas de varje år att prångla in ytterligare några ur tjocka släkten, hur det nu går till. Myskmadrans stjärnor slocknar men mästerroten har inte tänt sina ännu. Många tar mästerroten för kirskål – fel! Visserligen sprider den sig men ack så långsamt. Nu, efter ca femton år, täcker … Fortsätt läsa DEN DAGEN VÅREN SPRANG FÖRBI MED SOMMAREN I HÄLARNA

DEN RÄTTA ÄRTAN FÖR EN LITEN KRUKA

‘Half  Pint’ är en gammaldags ärta, som heter så då man tyckte att den kunde klara sig i half a pint – ölmåttet du vet. Den blir bara 25-35 cm hög men ger fullstora ärtskidor. Ursprungligen kommer ärtan givetvis från England men vandrade över Atlanten till USA redan på 1850-talet. Den är mycket köldtålig och klarar flera minusgrader. Anses vara en oftast svåråtkomlig raritet. Fortsätt läsa DEN RÄTTA ÄRTAN FÖR EN LITEN KRUKA