Nej, jag har inte brakat ihop i sorg över längtan till min gamla trädgård. Inte alls. Men det har inte blivit mycket gjort i den nya. Skyller på vädret. Eller roligare att stöka inne där vi verkligen börjar få ordning. Men ändå – något har vi i alla fall gjort
Alla buskar är borta. Den stora stubben är fräst. Det blev välkommet flis till rabatter. Kvar är det yviga gräset och lerjorden. Leran är så styv att man nog kan ta en klutt och direkt dreja en kruka.
Maken har byggt en odlingslåda. Den är laddad med jord, kompost och gräsklipp och några ensamma vitlöksklyftor. Nedanför, kallat dalen, har jag börjat anlägga en skuggrabatt för funkia, löjtnantshjärtan, bronsrodgersia och lite annat skuggtåligt. På väggen blir det så småningom klematis. Plommonträdet är planerat men inte planterat. Likaså persikan – eller kanske aprikosen. Och fikon tänker jag testa ute på varmaste platsen.
Jo, jag har satt en del lökar också. Jag är väl medveten att jag nog får flytta dem när trädgården ska göras färdig. Men jag kunde inte låta bli.
I vår startar det stora jobbet – när vi fått det glasade uterummet byggt. Då blir det att gå i närkamp med lerjorden, blanda i mull, sand, gödsel och snart sagt allt jag kan hitta som lättar upp.
Först ska det bli spännande att fixa jul i nya huset.
Ulla Hasselmark 