Amaryllisen kom in från kylan

Jag har svårigheter med tålamodet när det gäller amaryllisar (och även en del annat). Men den här var så skönblommande att jag i alla fall höll den vid liv tills frosten drog iväg. Den hamnade i ett bortglömt hörn och stod där hela sommaren utan hjälp med överlevnaden. Under hösten hittades krukan. Amaryllisens blad var lebbigt snigelätna men fortfarande gröna. Tänkte att den får väl komma in då. Lite ny jord kanske kunde pigga upp.

Och visst! Två månader senare blommar den med två blommor på en stängel. Inte i en klunga som hos andra amaryllisar utan blommorna sitter på en tvådelad stängel. Nu ser jag betydligt mer mildögt på den här julblomman.