Mest i trädgården


1 kommentar

JA, LILLA HJÄRTAT, I DAG SKA VI TA AV VINTERPÄLSEN

IMG_1980I dag ska vi klippa, borsta, kamma, plocka… Ängsliga klipp runt öronen. Ännu värre att rycka öronhår. Besvärligt runt trampdynorna. Känsligt i baken. Skönt på ryggen. Lite godis då och då. Och, Agnes, du blir så liten. Men är du inte lite tjock? När pälsen faller är det så skönt att kela att du inte får nog. Medan du studsar fram i lätt vårpäls faller matte ihop som en punkterad ballong. Det är ett styvt jobb, men jag låter aldrig någon rycka din päls. Vi tar det den mjuka vägen.

3 timmar senare…

IMG_2001qa

Jaha. Där ligger vinterpälsen.


3 kommentarer

SNABBA RYCK NÄR TOMATPLANTAN SJÄLV FÅR HANTERA DRYCK OCH FÖDA

Jag driver också upp tomater i min inomhusodlingsanläggning (pust, vilket ord) – alltså i vatten med näringslösning. Det är vad de små tomatplantorna svarar allra bäst på. De går snabbt om sina kompisar, som är sådda i jord. Men vid 25-30 cm höjd känner jag mig tvungen att plantera dem i jord. De får helt enkelt inte rum så länge till under lamprampen. Det är då det kritiska momentet kommer. Svårt chockade över behandlingen säckar de ihop för en dag eller två. Sedan brukar det gå bra. Men det är ingen tvekan om att tomatplantan gillar att själv få välja hur mycket vatten och näring den ska slurpa i sig. Har man möjlighet till någon form av kontinuerlig bevattning/näringsgivning, kanske underifrån, så ger det mycket bra plantor.
Jag kommer att fortsätta min odling i Autopot även denna säsong. Den odlingen kan man likna vid vattenodling eftersom plantorna står i ytterst lite jord och får näring via den automatiska bevattningen. Mer om detta senare.


2 kommentarer

SÅ HÄR KOMMER DU ATT LYCKAS MED KLOCKRANKAN OCH FÅ EN VÄGG AV BLOMMOR

a-2

Att den rackarns vackra klockrankan, Cobaea scandens, ska vara så knepig. I alla fall tycker många det. Jag vet inte precis om jag knäckt någon kod men jag har lyckats rätt bra under senare år och verkligen fått den där gröna väggen med dinglande klockor, som man blir så lycklig över.Kolla in mina 10 punkter och det kan det hända att du lyckas bättre än tidigare. Om det går bra ändå är det bara slöseri med tid att läsa vidare.

 

  1. Förkultivera tidigt. Senast under mars. Klockrankan behöver drygt fyra månader för att gå i blom.
  2. Välj den blå. Varför i hela fridens dar? Jo, jag tycker mig ha upptäckt att den blå gror villigare, växer snabbare och kraftfullare. Men många gillar den vita bäst och då ska man självklart så den, även om den blir klenare. Jag gillar båda.
  3. Blötlägg fröna två timmar i ljummet vatten.
  4. Fröna har en viss benägenhet att ruttna och det är du som ligger bakom tragedin genom att dränka dem. Men ställ dem på högkant i jorden så ruttnar de sällan.
  5. Använd krukväxtjord blandad med perlite och gärna några korn godis i botten; pelleterad hönsgödsel eller kodynga. Huv eller plastfilm över krukorna.
  6. Det kan ta upp till en månad innan fröna gror. Men själva groningen kan vara oregelbunden så vänta ut de som tar längre tid på sig.
  7. Plantera om när plantorna får väl utvecklade riktiga blad (efter hjärtbladen).
  8. Ge plantorna klätterpinnar så att tendrillerna har något att greppa. Klipp ner plantan en bit om den hotar att bli för lång.
  9. Plantera ut vid stöd i bra, välgödslad jord, när frosthärjningarna är över. Ställ dem på rad med ca 30-40 cm emellan om du vill ha en skönt tapetserad vägg. Vem vill inte det?
  10. Stick näsan i klockorna. Det luktar gott! Och ta in några i en bukett. Det är ingen idealisk bukettblomma men ack så vacker!