Behöver du reparera vardagssjälen och stänga ut mediabrus, trafikhets och kravnojjor? Då kan jag rekommendera en vistelse på Nästegården, B&B utanför Falköping och nära trandansens Hornborgasjö. Hos Matilda och Paul flyttar man in i mormors, eller rent av gammelmormors miljö. Franska järnsängar, trasmattor, mormorsrutor, broderade dukar, koppardiskbänk, trägolv, allt är vackert och väl genomfört. (Jodå, det finns dusch, toa och sånt som vi väl knappast kan vara utan.) Att få krypa ner mellan linnelakan, frottera sig med linnehanddukar och somna till vindens sus i lindkronan är obeskrivligt när man är van vid att Arlandapendeln brakar förbi i det eviga bruset från motorvägen under den ständiga strömmen av flygplan till/från Arlanda. Tänka sig, vindens sus och inget annat.

TV-fritt, javisst! Men det hindrade inte att Paul riggade upp en enorm duk i ladan så att vi efter några tekniktrix kunde titta på Sveriges EM-match mot Belgien. Att det inte gick så bra var en annan historia. Men att se Zlatan på en ladvägg medan den ljusa sommarnatten kilade in genom springorna var en extraordinär upplevelse. Tack!

I vackra, superpittoreska Grundsund, söder om Lysekil, hittade vi ett annat trivsamt B&B, Syltrutan. Här vaknar man till doften av nybakta bullar, frallor , bröd…  Syltrutan ligger i det hus, som var tobaksaffär i Viveca Lärns berättelse om Saltö i TV. Det lär gå litterära busslaster från när och fjärran för att folk vill kolla hur det ser ut i verkligheten. Så här:

På restaurangen Smultron & Tång, åt jag en drömgod crème brûlée av ansenliga mått och hamnade i sockerkoma. Det var bara att vackla hem genom de trånga, rosenbladströdda gränderna och uppsöka sängen i det enkla men fräscha rummet Sjöstjärnan på Syltrutan. Finemang.