Mest i trädgården


Lämna en kommentar

DEN LILLA KNIVEN FÅR FLYTTA UT I KYLAN MED VÄRME TILL FÖTTERNA

160331_4035
Experimentell odling är rolig. Går det bra är det ännu roligare.Nu är min vattenodlade  ‘Chinese Golden Dagger’ närmare 40 cm hög och har från första stund gått på vatten plus Ionic´s näring för vattenodling. Den bälgar i sig som en pubkille i högform. Ungefär var tionde dag byter jag hela vattenmassan, eller det lilla som är kvar av den, och häller i ny näring enligt fabrikantens anvisningar.
160331_4037Jag har förstått att man inte ska fylla på vatten så att hela rotklumpen täcks. Då kan den döden dö av syrebrist.
Plantan sitter i en liten nätkorg i locket till en genomskinlig hink. Den har jag sedan ställt i en svart kruka för att inte algerna ska uppmuntras till invasion med hjälp av ljuset från lysröret. En liten pump rör möjligen  om vattnet en aning men den ger ingen syretillförsel och jag vet inte om den gör någon nytta. Men den får väl puttra på. Plantan blommar och jag kan ana småchilisar på väg.

160331_4034Nu kommer nästa problem. Jag vill flytta plantan från hemmets lugna och varma vrå till växthuset där växterna kan bli frusna om natten – men det är förstås över noll grader. Löser det på samma sätt som med de andra chilisarna, det som står i jord och krukor. Sätter dem bara i en låda med undervärme. Inget lock över bara gosigt om rötterfötterna. Låt se hur den ”lilla dolken” (dagger är någon läskig liten kinesisk kniv) gillar det. Den har alltid en förmåga att se hängig ut. Det hör till arten.


Lämna en kommentar

IDAG BRÖT DEN STORA OCH OBEHÄRSKADE VÅRFNATTEN UT

Lackvioler har jag för många år sedan lämnat åt engelsmännen. Där, i Londons alla rabatter under våren, har de färgflirtat med tulpanerna och sett retsamt ljuvliga ut. Men här? Nja, ingen har just haft lust att driva fram dem (även om jag gjort det en gång – då jag tyckte att jag måste göra allt.) Men nu stod de plötsligt i affären och lockade med mystikt härliga färgtoner. Klart att jag inte, eller tvärtom, fixade det. Lackviolen är nu min nya vårdarling.
_DSF4025

Klart att jag aldrig överger de ljuvligaste och  frilligaste penséerna av alla. Tror att dessa
heter ‘Razzel Dazzel’, men jag blev så bedårad av av den unge mannen som sprang hela jättebutiken runt för min skull (på jakt efter småleca) så jag minns inte riktigt vad som stod på skylten. (Han hittade ingen småleca.)

_DSF4023
Nu blommar rosmarinen, underbart!  Nyss öste jag rosmarin, vitlök och chili i stora drivor över femtimmars-lammsteken. Så gott. Vi vräkte i oss och lovade att det blir mer återhållsamt framöver. Fast rosmarinen behöver man inte snåla på. Se till att du har ordentlig tillgång av denna gudagåva. (Den är utmärkt att torka.)

_DSF4028
Och fikonen, som följde med in i vinterförvaringen, är kvar. Nu, just soldränkta, börjar de växa och nya blad kommer. En växt som jag egentligen inte lärt känna. Men jag knackar på. Hallå – hur vill du har det? Är det bra?

_DSF4026

 

 

 


1 kommentar

MINA SVENSKA CITRONER BLIR MAROCKANSKA MED SALT

Efter en lång,  och för citronen troligen ganska dyster tid,  flyttar det lilla trädet ut i växthuset i dag. Här blåser småspik men den bistra vinden når inte in bakom växthusets glas. Där är vintern som bortblåst. Nästan sommarskönt.
130602_9464
Någon omplantering blir det nog inte i år. Jag krafsar bara bort lite jord på ytan och fyller på ny. Samtidigt ger jag en dos av sisåsär 0,5 dl epsomsalt. Det brukar ha en smått häpnadsväckande effekt. Snart strålar hela plantan av stjärnblommor medan de ”gamla” citronerna trängs om en plats.
Denna enda planta räcker till en marockansk inläggning i en burk som rymmer ca 15 citroner. Varje år. Och så plockas även en och annan citron när de behövs.
Marockanska citroner läggs in med salt. Det här receptet använder jag. Oslagbart gott att stoppa ner en strimlad citron i grytor och många andra rätter. Har du inte egen citronodling så väljer du förstås ekologiska citroner i affären. Du ska ju äta skal och allt.